tisdag 29 december 2009

Första halvlek spelad!

Idag för exakt 6 månader sedan åkte jag från Sverige och landvetter. I tårar lämnade jag mor & far för att upptäcka andra sidan pölen. När jag först kom hit var alla jag träffade "gamla i gamet" och det kändes som att jag alltid skulle vara ny och att allting skulle förbli främmande... Nu har jag varit här i 6 månader - halva tiden. Vem hade kunnat tro att jag skulle klara mig så långt? Inte jag:). På flera sätt känns Wellesley som mitt hem. Jag hittar nästan lika bra som i Floda, vilket jag aldrig trott att jag skulle göra när jag först kom hit. Allting kändes så överväldigande då..

När jag ser tillbaka på mitt första halvår i USA så har det gått undan med en väldig fart. Trots det har det hunnit hända en hel del. Jag har fått många nya upplevelser - såväl underbara som skräckartade, haha. Det har gått från att vara outhärdligt varmt och fuktigt, till outhärdligt kallt och torrt. Det känns även som om jag har lärt mig en hel del - inte minst om mig själv. Det känns så konstigt att jag nu har kommit halvvägs. Helt plötsligt är jag en av de som varit här längst bland de jag umgås med. Jag har fått ta del av högtider som Halloween, Thanksgiving, 4th of July, Jul.. Varit på NBA match, käkat Hummer, bevittnat två bilolyckor(något som aldrig hänt i Sverige och som tyder på hur kassa amerikanerna är på att köra bil), sett Mamma Mia, Stomp. Besökt platser som New York, Cape Cod, Rockport, MONTREAL, Boston ofc:). Fått besök av familj och vänner - fler än vad jag hade förväntat mig!

Och mer ska det bli... imorgon fyller pappa år - GRATTIS <3 - hoppas du får en kanondag. Vi ses en stund på Skype:). Även Johanna fyller 20!!! Grattis älskling:), lovar att fira dig ordentligt när jag kommer hem!

På torsdag är det nyårsafton och jag har fått ledigt på fredag så det blir till att fira med vännerna här. Sedan i januari väntar en resa till North Carolina för att hälsa på min underbara Anna - det är inte långt kvar nu och jag längtar otroligt mkt!

I februari blir det Florida med Emma :) och även NHL-match - Bruins!
I mars kommer LISA på besök:D, och så fyller jag ju 20... På något sätt får jag väl fira det också:).
I april blir det förmodligen Washington DC och Naval Ball!
I maj fyller mamma år:).. och sen är det JUNI och min sista jobbmånad. Efter det bär det av till CALIFORNIEN med mamma, pappa, Ingegerd och Björn!


Känns som att jag har ännu ett roligt halvår att se fram emot:)

Och mina småtjejer är mysiga.. Ville bara tillägga det :)

Sköt om er därhemma, tänker på er!

söndag 27 december 2009

Allting blir vad man gör det till!

Efter en veckas julledighet är det imorgon dags att återgå till jobb jobb jobb. Det känns ändå bra. Julafton och dagarna kring jul har varit otroligt lyckade med tanke på hur annorlunda de varit mot tidigare år. Att fira så här långt hemifrån är något som har känts väldigt jobbigt ju närmre jul man kommit. Men med Skype som räddning fick jag ändå ta del av julen hemma i Sverige. I 4 timmar fick jag fira jul med familjen därhemma, inte illa! Missade inte kalle anka i år heller trots allt:). Och på kvällen fick jag fira med mina goa vänner och massa god svensk julmat - hemlagat i svensk anda! :)

Fick även skypat med större delen av släkten under juldagarna; Björn, Ingegerd, Mikael, Lisa, Mormor, Ulla, Janne, Lena och Per. inte illa alls:).. kändes nästan som att vara hemma en sväng fast man slapp den långa flygresan.



KRAM och god fortsättning på er alla <3

onsdag 23 december 2009

God Jul!

Det är dagen före julafton. Hemma i Floda på Drängseredsvägen 22 är förberedelserna i full gång vid det här laget. Pappa har ställt in granen, skottat infarten, tänt brasan och sitter förmodligen och smaskar på godsaker samtidigt som han sjunger "O helga natt" och tar i så rösten nästan spricker vid den höga tonen som Tommy Körberg tar - Charmigt! :)



Mor min pyntar och fixar köttbullar, Jansson, olika sillinläggningar, julbak - full fart är det i köket. Det doftar jul, det doftar gott! Tomtarna är på plats och det är även juldukar, julstjärnor och allt annat som hör julen till. I den beiga soffan i vardagsrummet bjuds det på glögg och pepparkakor. Paradisasken är öppnad, och förmodligen halväten.. (skyll inte på mig, jag är inte hemma).. nötterna är på plats. Ida spelar några julfavoriter på flygeln och sjunger tillsammans med Hanna och de sprider glädje och julstämning i huset. Det spelar ingen roll att Hanna inte tycker att hon kan sjunga - hennes stämma hör också julen till:). Paketen ligger placerade under granen och bara väntar på att få bli öppnade.

Trots att saker och ting är annorlunda i år, trots att ni är så långt borta - så är ni närmre i tanken än någonsin. Jag önskar er och alla andra därhemma en GOD JUL med mycket mys!


Och... FAMILJEN (Rudolf).. Vi ses på julafton! Jag sätter på Skype imorgonbitti, lagom till Kalle Anka:)




KÄRLEK

måndag 14 december 2009

Dubbel Lycka!

Två lyckopiller i vinterkylan... :)

Först var det resan till Montreal, Canada. Bästa helgen på länge! Riktigt roligt att få se Canada och träffa lite nytt folk. Det var första gången sedan jag kom till USA som vi faktiskt umgicks med killar. Det låter så konstigt. Hemma är man van vid en blandning av tjej och killkompisar men här har det varit tjejer enbart. Fast än jag tycker att de tjejerna jag träffat här är fantastiska så behöver man ändå mixen av umgänge. På flera sätt är killar så enkla att umgås med. Vi träffade en dansk som hette Michael, det var riktigt roligt att hänga med honom. Vi mötte även några fransmän och vi hade väldigt kul ihop med dem.

Lyckopiller nr 2 kom med posten idag!! Julkort och klappar från Svea Rike från underbara vänner & familj:).. Den värme och kärlek ni ger betyder så mycket för mig. Den finaste gåvan av allt är att jag har er i mitt liv. Vem och var skulle jag vara utan er? Jag hoppas på skype på julafton!



Kom nyss hem från gymmet och nu blir det SUNES JUL :)

Imorgon ska jag på svensk julafton hos Malin, det ska bli kul!
Och till helgen ska jag på Mamma Mia inne i Boston :)

torsdag 10 december 2009

Julbak


Imorse gav jag mig iväg först till posten och sedan hem till Emma för julbak med henne och Lovisa. Goda lussebullar blev det! Kändes skönt att få lite svensk julstämning - luktar gott gör det också!

Ikväll blir det träning för första gången denna veckan. Har varit sjuk sedan den långa väntan i skridskokön i söndags men nu känner jag mig mycket bättre!

Imorgon fyller Tina år och jag har tänkt gå upp tidigt imorgon bitti och fixa med frukost till henne. Får se vad det kan tänkas bli... :)

För övrigt är det kort jobbdag imorgon och vid 1-tiden bär det av till Montreal!

tisdag 8 december 2009

Söndag, Sinnesförvirring, Skridskoåkning, Sandra-Bullock-film


Söndagen var ett helt underbart avslut på veckan! Den inleddes med att jag och Ems åkte till IKEA. En resa som vanligtvis brukar ta 20 min, men vi lyckades villa bort oss eftersom vi båda tror oss ha felfria lokalsinnen, haha. Såå efter ca 1 tim och 30 min var vi äntligen framme! Vi köpte julmat, eller ja... Sill, prinskorv, skumtomtar, Paradisask, glögg och sådant inför vårt svenska julfirande.

Efteråt bar det av in till Boston där vi träffade vår andra kära Emma. Vi strosade runt en stund i vinterkylan och bestämde oss sedan för att åka skridskor i Boston Common. Vi stod i en timmes kö för att komma bli och när vi väl blev insläppta var vi som isbitar. Det värmde vi upp snabbt med en kopp varm choklad och härlig skridskoåkning! När vi kände att vi var klara på isen blev det bio. Vi kollade på Blindside med Sandra Bullock som baseras på en sann historia. Den var riktigt bra och i denna filmen gillade jag faktiskt Sandra Bullock som jag vanligtvis bara brukar irritera mig på, så det var en väldigt lyckad dag!

KRAM på er,

S

lördag 5 december 2009

Snö på riktigt!

Ännu en vecka har passerat och nu återstår en enda jobbvecka innan det bär av till Montreal! Det känns overkligt. Men så har det varit hela tiden med allt som man ser fram emot.. Besöket från mamma och pappa - helt plötsligt var de bara här.. Likadant med systrarna.. och så Carro & Elena.. Nu är det mindre än tre veckor kvar till julafton - Galet!

Nu sitter jag på Starbucks och surfar, härligt att det finns caféer med gratis internet! Speciellt när internetet i huset verkar krångla. Var hos Applestore idag och fick hjälp av en jättetrevlig och hjälpsam man. Passade på att fråga honom om lite andra saker också när jag väl var där. Han förstod nog att jag inte var så hajj på datorer, haha. Han körde några uppdateringar på datorn och sa att jag skulle gå hem och kolla om det blev någon skillnad och om inte så var jag välkommen tillbaka. De är så trevliga i den affären att man nästan bara skulle vilja gå dit för att umgås, haha :)..

Tidigare idag så jobbade jag mellan 11.30 och 14.30. Jag tog med tjejerna till biblioteket där vi satt i två och en halv timme och läste. Det var mysigt! Det regnade på vägen hem så jag sprang med "barnvagnen" hela vägen hem - lite bonusträning är aldrig fel ;). När jag kom ned efter att ha skypat med mamma och pappa på min lediga tid hade en hel del julpynt fallit på sin plats i huset. Och utanför var buskarna på tomten upplysta av ljusslingor. Ska ta kort på det och lägga upp senare har jag tänkt. Innan jag åkte till Applestore så passade jag på att få en del julshopping avklarad. Det är så roligt att köpa saker åt andra, speciellt när man hittar något klockrent för en person. Tråkigt bara att frakten kostar så mycket.. Det gäller att shoppa lätta saker.. Näe, vad gör det. Det är bara jul en gång om året!

För övrigt så snöar det ute just nu, på Starbucks spelas julmusik och här sitter jag och myser med en Chailatte :)

Nu sitter jag och väntar på att Emma ska sluta! För ikväll hade vi tänkt att ses och mysa till det litegrann:). Vi får väl se vad vi hittar på. Imorgon blir det in till Boston där jag och Emma skall möta den andra Emma, SkövdeEmma:). Det ska bli roligt att träffa henne! Om mindre än en vecka så är det vi tre som befinner oss i Montreal... Surreal but nice! (Gissa film?)

Förhoppningsvis blir det även en tur till IKEA imorgon, IKEA - vårt Mecka!

Sköt om er därhemma

Kärlek och massa julstämning önskar jag er!

XOXO

S

tisdag 1 december 2009

Ny vecka

I söndags var det inte bara första advent, utan även inledningen på min sjätte månad här i USA. Den 29 november hade jag nämligen varit här i fem månader. Julemånaden lär gå fort, även om det finns mycket att sakna. Det finns fortfarande många nya saker att uppleva här och det ska bli kul att pynta med tjejerna. Dagen inleddes med träning och därefter började jag med min uppladdning inför julen då jag såg första avsnittet av Sunes Jul - Svensk produktion när den är som bäst! Ser redan fram emot morgondagens avsnitt:).

Sedan blev det Skype med pappsen och efter det dök även mamma, Ida och Josef upp i kameran:). Dock är det något knas med deras dator så ljudet halkar efter på skype vilket är oerhört frustrerande, dags att köpa ny?:). Fick även skypat en stund med farbror Björn, det var kul så länge det varade:), vi får ta ett längre samtal snart tycker jag! Skulle även vilja passa på att säga STORT grattis till Ingegerd som fyller år idag:). Jag hoppas att ni följer med till Californien i juli, och LISA också förstås! Tänk vad roligt vi skulle ha det tillsammans...

Igår bokade jag flygbiljett till North Carolina där jag ska hälsa på min kära Anna i januari! Jag längtar så, ska bli underbart att äntligen få träffa dig. Saknar dig verkligen jättemycket <3

På måndag flyttar Carro & SANNE;) till Åre, hoppas NI får det bra där! Är så glad för ER skull:).

Idag har barnen haft en kompis här på play date i tre timmar så det har varit en relativt lugn dag! När vi satt vid middagsbordet nu så sa Julia något och efteråt skulle hon säga att hon var sarkastisk (imponerande av en fyraåring att ens känna till uttrycket som jag själv kanske lärde mig på högstadiet).. Iaf så säger hon "I was being starcastic" och sedan frågar hon eftertänksamt: "Why does starcastic have a star in it?".. haha, kan man bli sötare?

Nu har Julia och Linnea gått och lagt sig efter vår en timme långa sagostund! Funderar på om jag själv borde börja läsa The Chronicles of Narnia som jag köpte förra veckan. Har alltid velat läsa de böckerna så varför inte göra det nu? :)

Nu är det inte långt kvar till Montreal!!! på fredag återstår bara EN vecka - galet!
Men om det är något jag har lärt mig att göra härborta så är det att ta en dag i taget, att leva i nuet. Allting går så mycket fortare då.

Jag har fått klagomål över att jag uppdaterar alltför sällan. Har tänkt ändra på det, så...

Stay tuned!


S

måndag 30 november 2009

Efter Thanksgiving har det blivit dags att sätta julen i fokus

Thanksgiving är över och nu börjar förberedelserna inför julen. Den ena högtiden följer den andra.. Thanksgiving firade vi hemma hos sandra. När vi skulle åka och fixa grejer till middagen insåg vi att ALLT var stängt! Gatorna var ödelagda eftersom alla åker bort under denna högtid och inte en endaste matbutik var öppen. Det enda stället som faktiskt hade öppet var Dunkin Doughnuts, stället som amerikanen inte klarar sig utan. Slogan = America runs on Dunkin. Och det stämmer verkligen. De lever på det blaskiga kaffe som säljs där. Galet!

Iaf så fick vi dra till med en nödlösning som visade sig vara väldigt lyckad. Vi samlade ihop ingredienser från våra hus och lyckades slänga ihop Tacos och till efterrätt blev det en saftig morotskaka! Det var en mysig kväll utan kalkon:).

Dagen därpå var vi hemma hos Lovisa och åt tacopaj, det var mysigt! Ingen av oss hade något emot två tacokvällar i rad:). Efter det bokade jag och Emma biljetter till NY. Vi åkte lördag morgon klockan 7.30 am från Boston och hade en kanondag i en julpyntat NY. Efter att ha spenderat 2 timmar på Macy´s hade vi båda fyndat och kändes oss nöjda med shoppingen. Vi gick till Times Square för att ta lite bilder och där kommer en man fram till oss. Han hörde att vi pratade svenska och började prata med oss och det visade sig att han hade släkt i Sverige och kunde en del svenska. Han guidade oss till Rockerfeller Center´s ice skating rink och han var riktigt rolig. Först var vi lite misstänksamma över hans vänlighet, men efter ett tag insåg vi att han bara var en typisk hjälpsam amerikan. Sådant skulle aldrig hända i Sverige. Vi åkte hem vid åttatiden och var tillbaka i Boston vid midnatt. Det var en hellyckad dag som följdes av en hälsosöndag. Vi vaknade vid tio och gav oss ut på en promenad till ett ställe där vi åt brunch. Efter det fortsatte vi promenaden till Wellesley´s running field där vi sprang 18 varv = 7,2 km. Efter det gick vi tillbaka till bilen, körde hem till Emma och myste till det med filtar och film! Ett perfekt avslut på helgen:)








Vår guide Jason :)








Igår var det första advent och det var många som började sätta upp belysning och andra dekorationer på sina hus. Ser fram emot och se julen växa fram i Wellesley. Hade dock önskat att min familj fick uppleva det med mig. En jul utan dem kommer bli svår. Men som tur är julmys via skype är lätt ordnat:)

Jag är inge vidare teknisk så layouten på min blogg är inge vidare och jag orkar inte fixa med bilderna, men jag hoppas det duger ändå:)

Ta hand om er själva och varandra,

Love

S

tisdag 24 november 2009

Under de senaste dagarna har jag levt i New Moon dvala.. Filmen som tog mig med storm. Jag har redan sett den två gånger och fler lär det bli! Och nu (som ni kan se) börjar nedräkningen till kommande filmen Eclipse. 30 juni, dagen efter jag har slutat jobba, är det premiärdags! Jag längtar otroligt mycket redan:).

Idag har varit en STOR dag for lilla Julia som fyller 4! Mormorn är på besök och tog idag med sig tjejerna på lunch, vilket är något hon gör varje år. När de kom hem tog jag med Julia in i "Breakfast Room" där hennes överraskning väntade. Just när hon skulle öppna paketet började det ge ljud ifrån sig. När hon insåg att det var den bebisen hon velat ha från Target började hon hoppa upp och ned av glädje och slet ivrigt av pappret. Sedan var hon underhållen för resten av dagen:). Senare kom kusinerna och vi åt Kinamat och tårta. Jag hjälpte Tina med frostingen, det var kul. Vi tittade lite på film från när Julia fyllde ett och hon är ett sånt charmtroll! Sedan kom ett klipp från julafton och ännu en gång påmindes jag om hur jobbigt det kommer bli att fira jul utan familjen.. Efter tårtan var det dags för ännu en presentöppning. Av kusinerna fick hon Wii-game, till min stora glädje. Jag ser fram emot att få prova det:), haha.

Imorgon blir det Celticsmatch så ikväll blir det iväg och köpa tröjor!

På torsdag är det Thanksgiving Day och det ska firas hemma hos Sandra. Vi tänkte laga middag och fixa lite mysigt, vi får se vad vi hittar på!

På lördag blir det förmodligen NY med Emma, Caroline och hennes kompis från Danmark.

That´s all for now!

Sköt om er,



S

måndag 16 november 2009

Long time no see!

Halla halla!

Nu ar det skamligt langesedan jag gav er en uppdatering om mitt liv har pa andra sidan Atlanten. Jag maste dock fa skylla liite pa att min dator kraschade for tva veckor sedan. Det har varit tva tuffa veckor, men nu har jag iaf en tillfallig losning - en valdigt gammal laptop. Jag har ingen Skype tillganglig pa datorn eftersom den saknar kamera. Visst kan man ringa utan videosamtal men det ar ju det som ar det roliga med Skype!

Men NU i veckan ar det bestamt att jag ska kopa en NY dator, en MacBook. Sa nu ar Skype inte langt borta, tack och lov! Jag har verkligen insett hur stor del datorn ar av mitt liv har. Det ar min nyckel till den varme och karlek som befinner sig pa andra sidan natet!

Hmm, vad har da hant under de senaste veckorna.. Det har varit Halloween med parader och galna pyntningar! Louise har akt hem :(. Caroline (dansken) hade sin avskedsmiddag. Jag skulle vaccinerat mig mot svininfluensan men blev nekad eftersom jag inte anses vara prioriterad:) (stackars min mamma som sa garna vill att jag ska ta den):).. MEN.. den storsta och basta handelsen var nu i helgen da jag var i NY och traffa Carro och Elena! Overkligt att traffas men anda sa naturligt pa nat vis.

Klockan var 5 AM nar jag steg uoo pa morgonen. Just den har morgonen var jag ovanligt pigg - spand pa det efterlangtade motet!
Emma hamtade upp mig i osregnet strax efter 6 AM och korde mig till tunnelbanestationen (Woodland). Jag var i Boston i god tid och tankte; vad skont, nu blir det fonsterplats pa ovre dack. Efter att ha koat i en kvarts osregn fick jag antligen min favoritplats!... iaf for nagra minuter.. En kille runt 8 ar kommer fram och vadjar: "Please, do you mind if we sit there".. Hans mor skams en aning och ber honom satta sig pa en annan plats. "But I want to sit there, that's my favorite spot". Inte mycket att gora? Killen var nara gratfardig sa jag fick ge upp min plats till lille Bradley. Sedan hejade han pa mig varje gang han passerade och ville ta ett kort pa min med sin nya tekniska pryl som hade kamera. "Say cheeese"..
Inte nog med det sa kommer en aldre man och satter sig bredvid mig. Han berattar att han nyligen skiljt sig efter 36 ar av aktenskap(han var 71 ar) och nu skulle han hitta sig en ny kvinna och hade genom match.com blivit ihopfixad med en kvinna pa Manhattan som han nu skulle traffa. Forst blev jag ganska stalld, men sedan imponerades ag av hans passion for livet. Medan manga som mist sin livskamrat ger upp och lever i ensamhet, valjer han att ta vara pa de ar som aterstar - Carpe Diem stammer bra in pa den har mannen. Han sa att han glomt sina finbyxor, eftersom han inte ville att de skulle bli rynkiga och nu var han lite nervos eftersom han ville gora ett bra forsta intryck. Vem vill inte gora det pa forsta dejten?:)

Stortskon gubbe kom jag slutligen fram till..
Jag undrar varfor sant har alltid hander mig? Jag lyckas alltid fa de mest intressanta moten nar jag aker buss. Det kanske ar darfor jag gillar langa bussresor!

Bussen blev tva timmar sen pa grund av flera trafikolyckor som gjorde att vi fick aka omvagar till NYC. Nar jag kom fram skulle jag hoppa in i en taxi for att traffa Caroline och Elena pa det stalle som var "Sex and the City"-tour skulle starta. Jag hade inte atit sedan 7 AM (klockan var 2 PM vid det har laget). Mitt blodsocker var lagt och mitt talamod noll. Taxi chaufforerna forstod inte adressen jag gav dem, men till slut hittade jag en indisk (bland alla 99% indiska taxichaufforer i NYC) som kordde mig till platsen. Dar moter jag en vinkade Elena och en skuttande Carro. Jag blev sa glad av att se dem! Vi akte pa var guidade tur och den var riktigt lyckad, guiden var sa bra! Vi stannade vid Magnolia Bakery och fick smaka pa de beromda cupcakesen. Otroligt maffiga och goda, lite for stora som allt annat i USA, haha. Pa kvallen at vi pa en Italiensk restaurang. Dagen darpa visade det sig att deras flyg blivit installt, men det loste sig med lite hjalp hemifran! Det var tungt att skiljas fran dem men det var underbart att ens fa traffa dem.

Nu borjar jag snart jobba och innan dess ska jag se till att fa i mig lite mat.
Jag saknar er och tanker pa er!

Vi hors snart igen:)

KRAM

S

måndag 19 oktober 2009

SISTERS

Det ar trist att allt roligt maste fa ett slut. I onsdags landade mina kara systrar i Boston och vi spenderade fyra harliga dagar ihop. Mycket shopping blev det! Vadret kunde varit battre, men lite sol fick vi iaf se! I torsdags blev det spontankop av biljetter till STOMP da vi pa morgonen passerade en utav alla teatrar som fanns i narheten av vart hotell. Eftersom forestallningen var samma dag fick vi ett "last-minute-price" och behovde endast betala 20 dollar/person. Forestallningen var helgrym! Att bara kunna skapa musik med allt fran tandsticksaskar, tandare och papperspasar till sopkvastar och soptunnor var imponerande. Att dessutom kunna bjuda pa en show med humor utan att saga ett enda ord var helt makalost. Under dagen blev det mestadels shopping, men ett besok pa Boston Public Library hann vi ocksa med. Dar at vi aven frukost fredag morgon.



Fredagen spenderades i Wellesley dar Ida och Hanna fick halsa pa hos min vardfamilj och se mina hoods. Dar introducerades de aven for det omtalade Cheesecake Factory. Pa kvallen myste vi till det pa hotellrummet framfor tvn. Lordagen var superkall. Efter en god frukost pa Newbury Street besokte vi Beacon Hill, Bostons rikaste omrade. Senare tog vi oss till Faneuil Hall och Quincy Market som ligger nara hamnen. Kylan forlamade oss och vi visste inte riktigt var vi skulle hitta pa. Nar kvallen kom, gick vi till North End som ar Bostons "Little Italy". Dar at vi middag pa en Italiensk Restaurang.



Nar sondagen kom och det var dags for systrarna att aka hem hade vi fortfarande inte fatt den vaskan som aldrig lastats pa i Paris dar Ida och Hanna bytte flyg under resan fran Sverige. Den vaskan inneholl en del vinterklader till mig, men som tur var hade de lagt det viktigaste i Idas vaska. Det regnade nar de klev in i taxin och det var otroligt jobbigt att se dem aka. Jag stod dar ensam kvar och grat nar nagon vevade ned rutan pa en svart bil och vinkade med en lada pappersnasdukar. Jag kunde inte lata bli att skratta at det komiska i situationen. Efter att taxin hade akt kom mannen fram till mig och gav mig nasdukar. Vi pratade och jag berattade hela storyn. Det var skont att ha nagon att prata med. Sedan skulle jag ivag och traffa Louise en stund. Det regnade och blaste och mitt paraply gick sonder. Just nar jag inte trodde att det kunde bli mkt varre sa gick jag in pa Starbucks och traffade Louise. Hon berattade att hon har bestamt sig for att aka hem. Hon ar en av de som jag har kommit narmast och det beskedet var det sista jag behovde just nu.

Just nu kanns det otroligt tomt och allting kanns sa tungt. Jag hoppas det blir battre.

Tack alskade Hanna och Ida for fyra underbara dagar<3

Skot om er darhemma!

S

måndag 12 oktober 2009

Mandagen lider mot sitt slut och idag har varit en mysig dag. Efter att ha inlett dagen med en langpromenad, skypade jag med mamma & pappa. Klockan 12 var det dags for jobb! Idag har det varit en perfekt solig hostdag och jag, Julia och Linnea gick ut i tradgarden for att leka. Forberedelserna infor Halloween ar enorma har i Wellesley. Vi plockade blommor som ska pryda deras "Fairy House" som bestar utav en urgropt pumpa och dekorerande blommor. Det ska bli spannande att se hur det blir. Det marks tydligt att Halloween ar mycket storre har an i Sverige. Har pyntar folk med konstgjort spindelnat i sina tradgardar och stora spindlar, pumpor, fagelskrammor med mera. Haromkvallen nar jag var ute och gick blev jag vettskramd nar jag sag nagon sitta pa en stol ute pa en veranda med en stor pumpa som huvud, haha. Man ar inte riktigt van vid sadant hemma. Nar vi var klara ute bestamde vi oss for att baka brownies. Jag letade upp ett recept pa internet och anvande mig av mina svenska matt som mamma och pappa hade med sig nar de var pa besok. For forsta gangen provade jag att gora frosting som vi smetade ut over browniesarna, det blev riktigt lyckat!



Nar kakan var klar tankte vi ta en promenad till biblioteket men nar vi kom dit visade det sig att de hade stangt mandagar. Istallet gick vi en svang till Warren Park dar vi lekte i lovhavet. Linnea traffade en van fran Kinder Garten, Maddie. Linnea och Julia lekte med Maddie och hennes lillasyster och jag och deras nanny Litza bytte nummer infor framtida playdates. Litza har bott i Boston hela sitt liv men hennes foraldrar ar fran Grekland. Hon pluggar till Makeup artist och ar tva ar aldre an mig. Hon verkar jattetrevlig. Roligt att traffa nagon amerikan ocksa, inte bara au pairer.



En lugn och harlig dag. Sadana dagar som gor det har jobbet roligt! dagar da smatjejerna inte ar nagot annat an underbara:). I kontrast till gardagen da de hade tagit ALLA spel och pussel i huset och hallt ut dem i en anda stor hog. Den dagen gick at att sortera och lagga tillbaka allt dar det hor hemma. Det positiva med det hela ar att de sakert aldrig kommer gora om det, nu nar de vet att de sjalva maste stada upp efter sig, haha.

Endast TVA arbetsdagar kvar innan mina kara systrar kommer hit! Jag kan knappt forsta det, men OJ vad jag langtar:)!!

Skot om er darhemma,

S

måndag 5 oktober 2009

Dryga tre manader har gatt och oj vad fort tiden gar!
Snart ar det dags for annu ett efterlangtat besok av systrarna, fyra harliga dagar i Boston:). DET ar nagot jag ser fram emot!

I helgen var jag, Louise och Frida och kollade pa amerikansk fotboll, med orkester och cheerleaders som hejade! Det var riktigt haftigt.

I lordags avslutade jag min forsta kurs, Journey Through America. Vi hade en liten presentation, that's it! ingen big deal.. Nu ser vi fram emot resan till Monteal, Canada som kommer att aga rum under Luciahelgen!

Igar tog jag bussen till NYC for att traffa flodagrabbarna (Simon, Jesper, Johan och Philip)som ar ute pa aventyr i staterna. Det var himla kul att fa traffa dem!

Kvallen innan tog det lang tid att sova, jag gick igenom alla tankbara skrackscenarion i mitt huvud: jag kommer missa bussen, jag kommer att ga vilse, jag har bokat fel buss, jag kommer ga pa fel buss.. Det tog lang tid innan jag kunde sova. Men det var ingen fara. Jag var ca en timma tidig pa busstationen och det visade sig inte vara alls svart att hitta sa jag gick till starbucks och at frukost. Sedan vantade en 4 och en halv timmas resa till The Big Apple dar jag tillbringade storre delen av tiden at att lasa i min underbara bok. Val framme i NY traffade jag killarna och vi fick en dag med stralande sol i New York, det var helt perfekt. Vi satte oss och tog en glass och njot i solen.


Sedan strosade vi runt i nagra timmar och landade till slut i Central Park dar vi at middag pa en klippa. Nar det borjade narma sig hemfard for min del sa tog jag, Philip och Jesper en taxi mot Madison Square Garden, varifran bussen gick. Dock var trafiken valdigt tjock och minutrarna tickade ivag. Jag var stressad, haha. Efter en stunds overvagande, med nagra blocks kvar, bestamde vi oss for att betala och springa resterande strackan. Vi sag bussen rulla in och sprang sa fort benen bar pa de folktata gatorna. Vi hann. Sedan tog det ju lite tid att lasta pa bagage och folk sa det visade sig inte vara sarskilt stressigt da bussen lamnade NY tio minuter senare. Men man ska ju aldrig chansa:).

Nar jag kom till Boston var klockan 10 pm och jag hade en timma att fordriva innan mitt tag till Wellesley skulle ga. Det kom fram en kvinna till mig och bad om pengar, det var lite obehagligt. Det finns manga uteliggare i Boston och det ar skrammande att se. Men om hon hade fatt pengarna hade de formodligen inte gatt till mat som hon pastod att de skulle.

Nar man aker det gamla taget mot Wellesley ar det valdigt svart att hora vad de sager innan varje hallplats och i morkret ar det omojligt att se vart man ar. Jag hamnade pa Wellesley Hills istallet for Wellesley Farms och det ar en hallplats langre bort. Det gjorde inget, det var skont med en promenad efter den langa bussresan. Men det ar irriterande att man inte hor vad de sager.





Men NY var kanon och det lar bli fler besok inom en snar framtid!





Ta hand om er darhemma sa hors vi!

Ciao

S

söndag 27 september 2009

Den har veckan har gatt oerhort fort. Den inleddes med en helgrym konsert i Boston med U2. Vilka proffs de ar! Helt sjukt. Sedan rullade dagarna pa med jobb och traning. I fredags jobbade jag kvall och passade pa att lasa nar barnen hade gatt och lagt sig. Nar man val kan koppla bort omvarlden och leva sig in i bokens handling sa ar lasning faktiskt nagot utav det mysigaste som finns. Att undlfy stress och press for att lata sig sjunka djupt in i en annan varld ar en harlig kansla. Jag kan inte forsta varfor jag inte gjort det oftare hemma.

I lordags gick jag i skolan fran 9-3 och sedan akte jag och Sandra (En jattego tjej fran Vasteras) till mallet och shoppade lite! Sedan at vi middag pa cheesecake och motte upp en supergo Norsk tjej som heter Oda och tillsammans sag vi Fame pa bio. Filmen var underhallande men inget mer an sa. Efterat stod vi och pratade utanfor bion och Oda fragade mig vartnagonstans i Sverige jag ar ifran. Forst sa jag Goteborg for att gora det enkelt for henne. Jag tankte att hon formodligen inte har hort talas om ett litet stalle kallat Floda. Men hon undrade mer exakt var jag bodde och sedan visade det sig att hon hade varit tillsammans med en kille fran Lerum och att hon kanner Martin Torelund! Ibland ar varlden ruskigt liten!

Idag vaknade jag av att regnet smattrade mot rutan. Lite trist eftersom jag hade tankt ge mig ut pa en langpromenad pa morgonen. Men jag lat mig inte stoppas. Jag gav mig ut pa vad som kom att bli en riktigt harlig hostpromenad som avslutades med en halvtimme lopning da regnet borjade osa ned. Men det ar makalost vilka harliga farger som finns ute nu. Loven har alla mojliga farger, det ar verkligen vackert!

Efter en varm dusch var det dags for SKYPE! Forst med Lisa och sedan med mor & far, alltid lika underbart att fa se valbekanta vackra ansikten:).

Nu har jag varit och atit middag med tjejganget och jag at den godaste salladen med kyckling, rodbetor, rostade sotmandlar och massa annat gott. Yum!

For att gora aret lite lattare har jag satt upp nagra harliga milstolpar, saker att se fram emot under aret. Har kommer dem:

Oktober
10e - NYC med Caroline
14e - Ida & Hanna kommer pa besok!
31e - Halloween

November
14e - Traffa Caroline & Elena i NYC!
20e - Premiar for New Moon

December
11-13 - Montreal!

Januari
Aka och halsa pa Anna och collegelivet i North Carolina!

Februari
20-27 - Florida med Louise & Emma

Mars
21e - Fylla 20 :)
Besok av Lisa!

Vad som hander i april, maj och juni ar annu okant:)

Juli
Californien!!!

Augusti 2010 - Back in Sweden!


Dar har ni mitt ar i stora drag. Men aven om det ar bra att ha saker att se fram emot, galler det anda att leva har och nu. Ta vara pa dagen idag - Carpe Diem. Det ar vad jag tanker gora.

Ta hand om er darhemma<3

söndag 20 september 2009

I fredags var vi och sag Love Happens pa bio, jag gillade den! Ingen katharsis-film men det var perfekt mysfilm efter en hard arbetsvecka:). Jag jobbade tre timmar lordag och efter det gick jag till gymmet vilket tog mig ungefar 40 min och sen tranade jag och tog mig darefter hemat. Vadret i helgen har varit kanon och loven borjar fa de harliga hostfargerna, det ar gott varmt trots att det ar sent i september. Jag ser inte fram emot den langa kalla vintern som narmar sig. Bast att passa pa att vistas ute sa mkt som mojligt medans man kan!

Pa kvallen akte jag och Caroline in till Boston dar vi strosade runt och njot av det fina vadret och det vackra Boston Common. Vi gick till Beacon Hill och hittade en mysig italiensk restaurang med riktigt god mat! Dit far det nog bli ett aterbesok.
Nar vi var matta och glada gick vi vidare, det var en valdigt spontan kvall, vi gjorde lite vad vi kande for. Vi akte upp i Prudential Building dar man hade utsikt over det vackra upplysta Boston. Nar vi hade sett det gick vi till en bokaffar dar vi spenderade en timme at att kolla i tidningar och bocker. Jag kopte en bok om naringslara, haha, sjukt otippat. "The Complete Idiot's Guide to Total Nutrition". Japp, sa nu blir det lite lasning pa Engelska!

Idag har varit annu en harlig varm dag. Imorse tog jag en promenad till gymmet och gick pa spinning. Jag at lunch med Emma pa ett mexikanskt stalle och sedan motte vi upp Caroline vid Town Hall dar vi lade ut en filt och lag och slappade i solen, underbart!

Darefter var det dags att aka pa au pair mote som idag var pa ett stalle dar man pysslar, vi var inte jattesugna men eftersom motena ar obligatoriska sa fanns det inte mkt att valja pa! Efter att ha kort vilse i 40 min var vi antligen framme. Det var gipsfigurer som skulle malas. Jag valde en pumpa lagom till Halloween... fast i arlighetens namn valde jag den som sag lattast ut. Men Linnea och Julia blev iaf glada nar jag kom hem med den till dem:).

Efter allt pysslande var vi valdigt hungriga sa vi akte till Lemon Thai har i Wellesley och at stark stark thaimat. Det kandes bra, mycket vatten och renande kryddor:).

Imorgon jobbar jag fran 9-5 och darefter blir det KONSERT! U2 spelar i Boston och imorgonkvall kommer Louise, Emma, Caroline och jag att vara pa plats. Det lar bli GRYMT!

Nagot annat jag ser fram emot ar att fa besok fran mina alskade systrar!! Det ar inte alls langt kvar nu. Det ska bli sa roligt att fa se dem LIVE, finally:).

Den har helgen kanns inte riktigt fullbordad da jag inte har skypat med min kara familj. Och idag har mamma och pappa haft visning sa det ska bli spannande att se hur det har gatt (jag tanker inte avsloja vilket resultat jag hoppas pa;))
Men nagot jag kan avsloja ar att jag saknar er otroligt mycket. Ni betyder sa mycket for mig<3

That's it for now..

Take care

S

måndag 7 september 2009

Den har helgen firar man i USA nagot som kallas Labor Day. Det ar iprincip overgangen fran sommar till host som av nagon anledning uppmarksammats.
Det var skont for min del eftersom jag fick vara ledig aven idag, mandag. Skont med en langhelg!

I fredags inledde vi helgen med ett besok pa Cheesecake Factory, alltid lika gott!
Jag, Louise, Emma och Frida kande oss valfortjanta att avnjuta den delikata efterratten efter en hard arbetsvecka.


Lordagen inleddes med ett besok pa gymmet, varefter jag tog taget in till Boston och motte Emma fran Skovde! Vi akte hem till henne och jag fick traffa hennes vardfamilj. Den yngsta av hennes tjejer, Eva, var pa manga satt skrammande lik min syster Ida nar hon var liten. Haret och den dar nyfikenheten som lyser upp hela ansiktet. Det var riktigt laskigt! Sedan kopte vi med oss lite Sushi (alska sushi!) och frukt som vi skar ned och blandade med en notmix. Lordagsmyset fullbordades med film (Twilight). Det var kul att traffa Emma igen. Vi ar sa lika pa manga satt, aven det ar skrammande haha. Men det kanns underbart att jag har traffat sa manga goa tjejer har, det gor verkligen sa att ALLT kanns lattare.



Igar blev det ett besok pa alskade IKEA! normala manniskor aker dit for att kopa mobler, medan vi aker dit for svenskt godis och svensk mat. Kottbulletallriken har nog aldrig tidigare varit sa efterlangtad! Mitt i den fridfulla matstunden gar en indisk kvinna forbi, ikladd ett fargglatt tygstycke. Helt fran ingenstans ger hon ifran sig en rap vars ljudniva far min kare fars laten att framsta som ljudlosa. Jag kan inte avgora hennes avsikter med detta, men jag blev valdigt chockad och kunde inte sluta skratta. Jag, Emma och Louise tittade pa varandra helt fragande. Ratt i ansiktet! Det kanske ar sa man gor i Indien.. Far ta reda pa detta.



Pa kvallen var vi hemma hos Frida och lagade Tacos, det var valdigt mysigt!
Idag har jag tranat och skypat i flera timmar, jag fullkomligt alskar skype. Kvallen avslutades med bio, All About Steve. Den var helt okej. Ett skont avslut pa en lyckad helg. Imorgon ar det back to business som galler!

Ciao

tisdag 1 september 2009

Sma betydelsefulla val

Det ar svart att lamna familj och vanner. Det ar svart att komma till ett "frammande" land och till en frammande familj dar du bade jobbar & bor. Det ar mycket att vanja sig vid. Ett nytt levnadssatt att anpassa sig efter och mycket att observera och framfor allt acceptera. Det tar enormt mycket energi, inte framst jobbet i sig vilket ar otroligt energikravande, utan sjalva anpassningen. Och nar man ar van vid sin egen familj, sina narmaste, av vilka man far mycket karlek och med vilka allting kanns avslappnat och tryggt, vill man garna finna samma trygga, avslappnade och varma kansla i den nya miljon. Jag har nu insett att sadana saker tar tid. Faktum ar att jag bara har varit i USA i tva manader, vilket egentligen inte ar sa lang tid, aven om det ar det langsta som jag har varit hemifran. Istallet for att forvanta sig att allting skall kannas normalt redan nu, far man helt enkelt forsoka lata tiden ga och med tiden kommer allting att kannas lattare. Om jag jamfor min situation idag med den jag upplevde forsta veckan sa har jag lart mig otroligt mycket, bade om mig sjalv och om andra.

Jag pratade med min LCC idag och det kandes valdigt skont. Hon fragade hur allt kandes i familjen och jag kande verkligen att jag kunde tala oppet med henne om allt. Hon gav mig en kansla av trygghet. Jag tror verkligen att hon kommer spela en betydande roll for mig under detta aret. Det ar skont att kunna ha nagon vuxen har att prata med, bortsett fran vardforaldrarna.

I eftermiddags sa Tina att hon skulle ta med barnen till Bertucci's och ata. Hon fragade hur jag ville gora, om jag ville ata med dem eller om jag hade andra planer. Jag bestamde mig for att ta tillfallet i akt och lara kanna dem lite battre sa jag foljde med dem och det ar jag valdigt glad for. Nar man spenderar tid utanfor huset borjar man prata pa ett helt annat satt och aven om det inte kanns fullt naturligt alltid sa ar det anda ett steg i ratt riktning och jag tror att den middagen var viktig for mig. Aven om man kanner att man behover sin lediga tid, tror jag aven det ar viktigt att man - sarskilt nu i borjan - valjer att spendera en del av den tiden med sin vardfamilj.

Jag ska forsoka vara har. Jag ska forsoka leva har & nu, for det har aret kommer aldrig tillbaka och darfor vill jag ta vara pa det. Och sjalvklart kommer det dagar da jag undrar vad jag gor har, hur jag ska klara av detta aret och jag inte vill nagot hellre an att aka hem. Samtidigt har jag otroliga mojligheter under aret och jag har traffat nagra riktigt goa tjejer har och DET ar nagot jag vill ta vara pa.

Be there, som en klok man skulle ha sagt:)

Imorgon jobbar jag tio timmar, undrar om jag resonerar likadant efter det, haha :)

söndag 30 augusti 2009

det kommer dagar...

Forsta jobbveckan sedan mina foraldrar akte hem har nu passerat. De forsta tre dagarna kandes det som om jag hade all energi i varlden. I tisdags vaknade jag upp efter en natt med ganska lite somn och var jattetorr i halsen som i borjan av en forkylning.. aven huvudet kandes tugnt. Det var lite svarare att vara lekledare nar man kande sig lite smayr. Men med lite kurering i form av te och envishet gick det helt okej. Jag kor pa samma stil som jag gjort hemma nar jag kant mig sjuk - ignorera det!

Vadret har andrats mkt denna veckan. Den tidigare klibbigt fuktiga varmen har under veckan forsvunnit och ersatts av en mer svensk-sommar-varme, vilket ar oerhort skont nar man tillbringar stora delar av dagarna ute.

I fredags borjade jag min jobbdag med att, tillsammans med Tina, sortera barnens tusentals leksaker for att fa lite ordning pa sakerna, atminstone for ett tag. Det kandes skont for mig for nu vet jag vart saker och ting hor hemma. Nar jag hade slutat for dagen efter flera timmars lek & stoj fullkomligt oste regnet ned och jag akte till kopcentret tillsammans med Louise dar vi kopte med oss lite sushi. Efter det akte vi hem till henne i Sherborn, aven kallat Sherwood - mitt inne i skogen, och myste till det med mat foljt av grekisk yoghurt och notmix. Nostalgin var hog nar vi tittade pa Eva & Adam haha.

Igar blev det batcruise med Cultural Care. Under hela formiddagen var det konstant regn och storm ute, ingen ide att kla upp sig precis. Jag och Louise tog tunnelbanan till Boston och gick runt dar med vara halvtrasiga paraplyn som vinden vande ut och in pa. Vi skrattade hejdlost at det absurda vadret. I vantan pa cruisen satte vi oss pa starbucks och tog varsin kaffe. Jag provade aven en blabarsscone och den gick inte av for hackor!

Sedan var det dags.... haha. Storsta skamtet i historien. 20 dollar for fyra timmar pa en bat och man kunde inte kopa nagot att ata forrutom hot dogs och snacks. Men musik bjods det pa och vi svenskar och nagra skona tyskar drog igang var egen lilla fest pa baten och det blev en lyckad kvall. Nar det morknade slutade aven regnet och vi hade utsikt over det vackra Boston by night.

Jag ska snart borja plugga ocksa. Tre lordagar fran klockan 9 till 3 ska jag lasa om Montreal for att sedan i December aka dit tillsammans med Louise och kanske aven de tva Emmorna som ocksa planerar att ga den kursen. Det ar verkligen nagot jag ser fram emot!

Nu borjar en ny vecka. Jag ska forsoka vara lite kreativ och komma pa lite nya roliga saker for barnen och mig att gora. Jag har tva tio-timmars pass i veckan - onsdag & fredag. Skank garna en eller tva tankar at mig de dagarna, det lar behovas!
Ska aven forsoka fixa gymkort i veckan och forhoppningsvis vaknar jag upp imorgon och kanner mig frisk & kry.

"What doesn't kill you only makes you stronger"

S

söndag 23 augusti 2009

Jag har en sak att erkanna.. Jag har varit totalkass pa att uppdatera min blogg det senaste och det ber jag om ursakt for. Ska forsoka battra mig:)

Nar hemlangtan slar till och saker och ting bara verkar ga emot en, ar det inte alltid latt att halla skenet uppe. Och nar man ar tyngd av handelser i sin omgivning och saknaden av vanner och familj blir for stor, ar det inte alltid man har orken att beratta om det. Forandringar for oftast med sig nagot bra, men man seglar inte alltid i medvind. Men aven i de svaraste av dagar galler det att se ljuset, vilket manga ganger kan kannas omojligt. Det ljuset hjalpte min familj mig att hitta nar det kandes som att motgang efter motgang foljde mig. Jag tror inte att ni inser hur mycket ett samtal med er betyder nar man befinner sig pa andra sidan Atlanten. For ingen kan trosta, peppa och framfor allt sta ut med att lyssna pa nagon sa som ens egen familj kan. Och alla ger peppning pa olika satt - varje satt lika viktigt.

Tack mamma och pappa for en underbar vecka! och tack Ida och Hanna for all peppning. Tack for alla halsningar som mamma och pappa hade med sig hemifran, det betyder sa mycket. Kanns roligt att veta att det finns de som undrar hur det gar for mig harborta.

Forra veckan nar mina foraldrar var har hann vi med en hel del! Vi hann slappa pa vackra strander i varmen. Vi hann med en hel del shopping. Pappa kopte en ny loptroja som han lovar att anvanda fligit, sa bli inte forvanade om ni ser en stilig man i sina basta ar flyga fram i Floda-omradet! Mamma shoppade loss pa GAP och jag kopte svenskt godis fran ikea:). Vi lyckades aven fa lite ordning pa mitt rum med hjalp av lador och annat fran ikea, det kandes oerhort bra! Jag fick jattefina bilder pa familjen som numera ar inramade pa rummet. Vi akte pa en guidad busstur i det varma Boston och akte ut pa en battur i hamnen. Vi at pa massa goda restauranger, daribland Hard Rock Cafe och Cheesecake Factory och at glass fran himlen - cold stone! Vi motionerade. Vi akte till Cape Cod och Province Town som senare visade sig vara ett populart stalle... for homosexuella!:). Ja det var en handelserik vecka och de harliga minnena kommer leva kvar hos mig under hela aret. Det var utan tvekan den basta veckan pa lange och den kunde inte ha varit battre inplanerad!


Bilden ar tagen i Rockport



I helgen efter att mina foraldrar hade akt, akte jag hem till Caroline och vi at Sushi och fruktsallad och kollade pa Twilight. Det var valdigt mysigt! Pa lordagen tranade vi. Vi provade yoga och vi kande oss som klumpiga valrossar i den gruppen haha. Och roligare blev det nar alla gjorde massa underliga hum-ljud. Men det var otroligt roligt och idag har jag otrolig traningsvark i muskler jag inte trodde fanns. Idag gick vi till frisoren, slingade haret och vaxade ogonbrynen. Det var roligt att gora nagot sadant tillsammans, det ar inte varje dag!

Snart kommer min vardfamilj hem fran Sverige och imorgon blir det nya tag med jobbet! Det kanns faktiskt bra och jag tror att saker och ting kommer att bli battre och battre nu nar skolan borjar for barnen och man borjar komma in i rutiner. Mycket energi och styrka far jag hemifran och det vardesatter jag hogt, tackar vet jag skype!


mala har aldrig varit min starka sida, men det ar ju tanken som raknas som Lasse skulle ha uttryckt sig!





Skot om er darhemma, tanker pa er!

S

söndag 2 augusti 2009

Annu en vecka.. annu en helg!

Den har jobbveckan var tuff, med tva tiotimmarspass, vilket kanske inte kanns sa langt nar det galler en del andra jobb. Men for att kunna halla jamnt med en hyperaktiv 3aring och en tillrackligt aktiv 5aring i tio timmar AR energikravande. En oerhort bra provning dock och jag overlevde veckan:).

I slutet av veckan, torsdag kvall, akte vi upp till familjens sommarstalle i Rockport, mysigt stalle! En valdigt liten, mysig stuga! Pa torsdagkvallen kollade jag och Tina pa seven pounds, en riktigt bra film! Dock var jag sa trott att jag inledde en kamp mot mina ogonlock vilken pagick under hela filmen..

Jag jobbade fredagen och sedan var det tankt att jag skulle stanna fredagkvallen och aka tidigt lordag morgon med taget tillbaka till Boston. Men eftersom regnet oste ned och Tinas planerade guidning genom Rockports mysiga gagator i det laget inte var sa lockande, blev det hemfard fredag eftermiddag istallet!

Som de som kanner mig ar val medvetna om, ar mitt lokalsinne inte det basta. Att lokalisera sig ensam i Boston blev darfor en rejal provning for mig, en provning jag antog med stor entusiasm! och lyckades faktiskt unga att ga vilse i storstan. Om arligheten ska fram sa ar det nog inte sa svart att hitta i Boston nar allt kommer omkring.. men det kandes skont att iaf kunna latsas att man hade lite koll:).

Under min mini-shoppingrunda insag jag hur mkt jag saknar MQ & Vila och hoppet var nastan ute nar jag fick syn pa en valbekant skylt - H&M! Dar kande man sig som hemma. Tror aldrig att jag har uppskattat H&M sa mycket som jag gor har, haha.

I lordags akte jag en svang med Emma till det stora kopcentrat i Natick. Vi hade en heldag och frossade en hel del pa forever 21. Efter en lang shoppingtur var vi ratt hungriga och vi motte upp louise och gick till Cheesecake Factory, dar vi at god mat och avslutade maltiden med varsin cheesecake, yum! Men OJ vad matt man blev.. forstar inte varfor man tillverkar sadana gigantiska cheesecakes, vem orkar ata upp dem?:) Jag valde en Godiva Cheesecake - att rekommendera for alla chokladalskare!

Idag blev det en trip till Boston igen. Idag holl vi oss till hamndelen dar det finns en hel del att sysselsatta sig med. Vi gick runt och strosade, shoppade, at tortellini i parken och laddade batterierna infor kommande vecka!

... Som sagt, helgerna ar behovliga och vi utnyttjar dem till max:)

Imorgon blir det jobb igen. Denna veckan ser jag fram emot for idag kom mormodern pa besok. Hon och jag ska teama denna veckan eftersom Tina ar bortrest! Det kanns jatteroligt, jag gillar verkligen Lissie som hon heter.

Och nu ar det inte ens tva veckor kvar tills mina kara foraldrar kommer pa besok! yeaay :D. OJ vad roligt vi ska ha det!

Massa karlek till er darhemma! Och tack till den/de som ligger bakom skype - LOVE IT!

Och slutligen ett STORT grattis till Carro som tog korkort i Tisdags!:D Lite dumt dock att det inte gar att bila fran Sverige till USA;)


XOXO

S

söndag 26 juli 2009

Den har helgen inleddes med ett besok hos Caroline, som akte till NYC i lordags. Vi at thaimat med hennes familj som verkar jattemysig, hur trevliga som helst! Hennes vard-mormor berattade om nagra intressanta valkanda kriminalfall genom Amerikas historia, en riktigt laskig historia om Roman Polanskis fru Sharon Tate som blev mordad nar hon var gravid.. ja det gar inte att aterberatta, men vi stod dar helt hapna!

Igar unnade jag mig sjalv en pedikyr, det var rena miraklet. Som manga av er vet har jag haft problem med min ta och aven opererat den for nageltrang en gang, vilket aldrig riktigt blivit bra sedan dess. Tjejen som behandlade mig tittade pa min ta och efter ett tag sa hon att hon visste vad som var felet. Sedan klippte hon och fixade och visst, lite ont gjorde det, men oj sa vart det var! Nu kanns det mkt battre och mina tar har aldrig sett battre ut, haha..

Sedan pa eftermiddagen blev det ett kort besok pa kopcentrat i Natick tillsammans med Emma. Det var enormt och omojligt att utforska pa sa kort tid. Vi enades om en heldag snarast! :) Pa eftermiddagen at vi pa California Pizza Kitchen. Jag bestallde in en pesto pasta med soltorkade tomater och massa gott! Kvallen avslutades med bio. Vi sag The Hangover, hysteriskt rolig.

Nu har jag precis atit middag. Det blev hummer som Roland hade fangat nar han var i Rockport. Det var riktigt gott. Maste saga att det slog 28 dollars hummern i Boston:). Till det at vi corn on the cob, majskolv. Odlat har i Wellesley - MUMS!

Imorgon blir det jobb igen och pa torsdag aker jag med min vardfamilj till deras sommarstalle i Rockport. Det ska bli kul, aven om jag jobbar nar jag ar dar. Det ska tydligen vara ett valdigt vackert omrade! Till helgen aker jag nog hem medan de stannar i Rockport for vi ar nagra tjejer som tankte ha middag hemma hos Caroline, kul att det borjar handa lite saker aven om det fortfarande inte alls ar som hemma.

Det ar mycket man saknar och jag tanker ofta pa det. Vannerna, mina underbara vanner! Saknaden efter familjen ar obeskrivlig, det ar som ett stort hal inom en. Och slakten... Ni ska alla veta att ni finns i mina tankar!

Nu ska jag lasa lite i min underbara bok, tillflykten nar barnen blir osams sa har pa kvallskvisten. De ar helt utmattade efter helgen, det marks! Sjalv ar jag utvilad, helgen ar behovlig och nu ar jag fit for fight for en ny vecka. Bring it on!

S

onsdag 22 juli 2009

Mer an halva veckan ar avklarad och pa fredag har jag varit i USA i EN MANAD! det har gatt ratt fort faktiskt. Idag har vi pa biblioteket med tjejerna och de fick valja ut nya bocker att lana. Jag passade pa att lagga in ett gott ord for Disneybockerna hos tjejerna sa det blev nagra sadana. Vi laste Beauty and the Beast nar vi kom hem och jag kan meddela att jag var minst lika fastklistrad som dem och det fick tiden att bara rusa ivag! Sedan var det dags for mig att rusa pa en joggingrunda - skont efter ett niotimmarspass! Imorse fick jag aven skypa med mormor, till min stora gladje! Helt otroligt att kunna se henne och prata med henne och jag tror att hon var minst lika faschinerad som jag:).

Ikvall var jag pa mitt forsta au pair mote, pa en utomhuskonsert som inte var nagot att hanga i granen, men jag traffade massa skont folk. Jag fick pratat lite mer med tva svenska tjejer och vi ska ses i helgen hade vi tankt! Shoppa lite och kanske bio, det blir mysigt:).

Jag korde bilen sjalv for forsta gangen nu till motet och kande mig faktiskt bekvam bakom ratten. Jag gillar redan bilen, den ar snygg och den ar lattkord. Jag tror vi kommer komma ba overens!:)

Efter motet akte jag bakom danska Caroline som guidade mig till gymmet hon tranar pa, Beacon Hill Sports Club. Hon skulle trana och erbjod sig vanligen att visa mig gymmet. Ett valdigt frascht gym, inte riktigt lika stort som hemma, men fraschare och personalen verkar toppen! Jag fick ett "Free Pass" av han som stod i receptionen sa att jag kan testa en gang o se om det ar nagot for mig. Riktigt schysst! Jag menar, man vill ju inte kopa grisen i sacken och chansa? Jag sa till Caroline att vi far arrangera en traningsdag sa jag kan utnyttja mitt Free Pass till fullo - en heldag pa gymmet helt enkelt:). HON ar verkligen en toppentjej, trivs jattebra ihop med henne. Skont att hon stannar ett halvar till iaf!

Kanns otroligt bra att jag nu aven har traffat nagra tjejer som ar helt nya precis som jag. Vi ar alla rookies i samma bat, vilket kan vara ett otroligt bra stod i jobbiga stunder. Och de verkar jattegoa sa nu kan jag se fram emot fritiden pa ett helt annat satt!

Imorgon efter jobbet ska jag traffa Caroline, kanske aka till Starbucks eller nagot. Och pa fredag efter jobbet aker vi nog in till Boston for att kolla pa en skate-tavling med bland annat Ryan fran "Life of Ryan" om visas pa MTV.

Lordag blir det nog bilen till Macy's (Det stora shoppingcentrat) i Natick med den nya Emma som jag traffade pa motet hos min LCC, vi ar i samma grupp hon och jag. Jag har hort att det ska finnas en stor skoaffar i Natick, ser fram emot att frossa lite efter en tuff arbetsvecka:).

Nu ar det dags for sangen. Man behover en hel del energi om man ska kunna halla igang med tva energiknippen som de har tva unga damerna! Jag vill ge cred till alla foraldrar, framfor allt mammor, vilket talamod och vilken ORK ni maste ha. Mamma och pappa, ni ar guld varda. Forstar inte hur ni har statt ut, men jag ar makta imponerad ska ni veta, haha:).

Karlek till er alla fran andra sidan Atlanten!

S

tisdag 21 juli 2009

Tredje jobbveckan ar igang!

Idag har varit en valdigt lang dag, langsta dagen hittills faktiskt - 8.5 timmar. Kunde kants annu langre eftersom regnet har ost red hela dagen och darmed har den spenderats inomhus.

Men jag sag till att samla pa min lite energi genom att inleda dagen med ett skypesamtal med min kara mor, vilket fick mig pa gott humor, plus en energigivande loprunda i regnet. Det var val inte den ultimata loprundan men har ar det iaf varmt i luften nar det regnar, till skillnad fran hemma dar det blir kallt sa fort solen forsvinner. Men det var en god start pa dagen. Sedan at jag frukost och innan jag borjade jobba funderade jag pa vad man skulle kunna gora med barnen inomhus hela dagen. Jag hittade ett recept pa brownies pa internet och fragade Tina om hon tyckte det var en bra ide och det tyckte hon. Sa jag fick tillfalle att lara mig hur ugnen fungerade och Linnea och Julia hjalpte mig att rora om smeten och till min stora lycka blev kakan varken brand eller acklig utan faktiskt god! Tjejerna var lite otaliga nar de var tvugna att vanta pa att kakan skulle svalna i ungefar en timme innan de kunde ata den eftersom lukten av nybakat ar sa frastande. Men distraherade av lite lek och skoj glomde de nastan av desserten och blev overlyckliga nar jag paminde dem:). Jag forsoker inspireras lite av min kara syster som har blivit rena rama husmodern som bakar och fixar dagarna i anda, men jag ar inte alls i samma klass som Ida, men jag planerar att lara mig:). Jag tycker det ar kul nar jag val tar mig tid till det!

Vi pysslade en del och lekte. Sedan laste jag bocker for dem medan de satt i mitt kna, riktigt mysigt! Lite jage blev det ocksa saklart, men jag vet inte varfor de hela tiden vill att jag ska forsoka binda fast dem som fangar med olika rep, det ar inte direkt nagot jag vill eg vill uppmuntra. Jag skojar inte nar jag sager att de skulle kunna halla pa med det i TIMMAR, jag trottnar dock ganska fort och forsoker rikta deras uppmarksamhet at ett annat hall! Vi dansade och sjong aven till en hel del Astrid Lindgren klassiker, vilket vacker massa minnen:), de berattelserna, latarna och filmerna ar verkligen BRA.

Senare under eftermiddagen gjorde jag tacos och efter maten fick de annu en liten bit av brownien vilken var ett vinnande koncept!

Nu ar de ombytta och tanderna ar borstade och de sitter i denna stund och tittar pa zoboomafoo, deras favoritprogram om djur - nastan irriterande pedagogiskt faktiskt. Men de ar som fastklistrade och man marker att de verkligen gillar det, det hade jag saker ocksa gjort i deras alder! Istallet passar jag pa att skriva av mig lite innan jag avslutar min dag med godnattsagor for de sma liven.

Imorgon borjar jag tidigt sa jag ska ga o lagga mig i tid.. det ar iaf vad jag har tankt gora.. far val se hur bra det gar! Imorgon efter jobbet ska jag pa mitt forsta au pair mote. Jag och de andra ca 50 au pairerna i omradet ska tillsammans med var LCC ga pa en gratiskonsert i Wellesley, det ska bli kul att traffa lite mer folk!


Skot om er sa hors vi snart igen!
Kul att det ar sa manga som vill ta del av min vardag harborta:)

Saknar er, ni finns hos mig hela tiden.

S

lördag 18 juli 2009

Another lovely trip to Boston...

Igar akte jag, Caroline (Danmark) och Anne (Tyskland) in till Boston.

(Anne & Jag in the centre of Boston)

Vi skannade diverse kladbutiker innan vi begav oss mot hamnen for att prova nagot for oss alla helt nytt - hummer! Nagot som skall vara lite av en specialitet for Boston. Det var nog en av de mest underhallande maltider jag varit med om. Mkt skratt och vald. Vi fick en stor sten som skulle hjalpa oss att komma innanfor skalet pa den stora rodkokta hummern for 28 dollar utan nagot till (som skulle vara den minsta av alternativen)..


(Den lilla Hummern)


Efter middagen strosade vi langs med hamnen och hittade ett glasscafe och tankte att vi nog kunde orka med en LITEN glass... Vi tankte inte pa att det i USA inte finns nagot litet.. Men god var den i alla fall, alltid nat!


Idag har jag varit pa mitt forsta mote med min LCC (Local Childcare Coordinator) och tre andra tjejer som kom hit fran au pair skolan igar. En av dem var fran Sverige, den andra fran Colombia och den tredje fran Tyskland och de verkar alla trevliga. Vi fick en bunt av information i vara hander och gick igenom en hel del med Linda (LCC:n) och hon bjod pa nedskurna fruktdelikatesser, jordgubbarna har ar dock inte alls i samma klass som de svenska!

Idag var aven min premiar som bilforare i Amerika. Det kandes bra, men det kanns lite stressat nar man inte ar van vid att kora i detta omradet. Som tur ar har jag anda ganska bra koll, delvis tack vare Emmas guidning under n forsta vecka, men aven tack vare mina loprundor:).

Nu ska jag ta en promenad i det fina vadret!



Skot om er!

S

söndag 12 juli 2009

Helg...

Efter forsta arbetsveckan fylld med lek och spring kom helgen som ett harlig avslut med en, iaf om jag far bestamma, valfortjant shoppingrunda in the city of Boston. En otroligt vacker stad, med massvis av utbud for den shoppingsugna:). Dessutom finns trevliga parker for den som vill njuta av en god lunch i solen. Det var perfekt vader for shopping, soligt men lagom varmt!

Efter en joggingrunda i varmen tog jag taget in, vilket tog mig ungefar en kvart. Dock forvanades jag over att det var sapass dyrt. 5.25 dollar for enkel vag, iof ar det inte sarskilt billigt i Sverige heller men anda. Det finns aven ett annat alternativ, namligen att ta tunnelbanan. Det kostar 1.6 dollar enkel vag men da tar det 40 min istallet och man maste kora till tunnelbanestationen. Vissa ganger kan det nog vara vart det, jag menar varfor stressa pa en lordag?



Men an sa lange har jag inte kort bilen sa tunnelbanan var for mig inget alternativ! Val inne i Boston motte jag Anne, den tyska tjejen som Emma presenterade mig for. Hon tog mig pa en guidad tur langs Newbury Street och visade mig sina favoritstallen daribland Urban Outfitters, dar jag faktiskt hittade en blavitrutig klanning. Men for att kanna sig som hemma i Boston besokte vi aven H&m! Oj vad vi utforskar den amerikanska kulturen:). Darinne horde jag nagra svenskar prata och jag blev sa chockad att jag var tvungen att prata med dem. De var jattetrevliga och vi pratade en stund.

Efter shoppingturen under vilken jag fick kopt en ny parfym, viva la jucy by Jucy Couture och lite klader - mamma jag lovar att jag inte ar pank.. inte an i varje fall;) - var det dags for lunch. Vi kopte varsinn sallad och satte oss ute i parken. Klockan var atta sa det borjade bli lite kallt, men det var mysigt! Anne visade mig aven shoppingcentret vilket mer eller mindre paminde om ett palats, skinande rent och det sag valdigt lyxigt ut. Efter det gick vi tillbaka mot tagstationen och kollade nar nasta tag mot framingham skulle ga. Klockan var da 8.40 pm och det stod att taget gick 8.41 sa vi valde att springa och hade turen pa var sida:).

Tagen har ar valdigt gamla och gar mycket langsammare an pendeltagen hemma. Dock kanske de inte ar lika forsenade som vasttrafiks, man kan ju hoppas!

Jag kom hem vid niotiden, poppade lite popcorn och kollade pa the Holiday som gick pa tv. Sedan gjorde jag ett forsok att ta hand om mina fotter, nagot jag planerar att gora lite oftare an jag tidigare gjort - vi far val se hur bra det gar.

Idag, sondag, har jag varit ute och promenerat i det fina vadret. Efter det har jag, tro det eller ej, STADAT! inte nog med det har jag diskat och tvattat. Kanner mig oerhort vuxen och duktig. Kanske kan det bli ordning pa mig med nagon dag..

Imorgon ar det dags for jobb igen och jag hoppas att jag kanner att det gar battre och batter dag for dag. Jag trivs verkligen hos min vardfamilj. Det kanns som att jag kan prata med Tina om allt och det ar en skon kansla! Men nu under helgen nar jag har varit ensam i huset kanner jag verkligen hur mycket jag saknar min egen familj! Samtidigt tror jag det ar bra for att man lar sig uppskatta det man har pa ett helt annat satt. Nu ska jag skypa med mina kara foraldrar!

Take care,


S

torsdag 9 juli 2009

Imorgon har jag spenderat en hel vecka pa 27 River Glen Rd. Min forsta arbetsvecka ar darmed ocksa avklarad!

Jag tycker att det har gatt bra sa har langt. Det ar alltid jobbigt nar man ar ny nagonstans och jag har fortfarande mycket kvar att lara. Det svaraste tycker jag ar att satta granser. Det ar anda nagon annans barn man tar hand om, samtidigt som jag vet att om jag inte gor det sa kommer barnen kontrollera mig istallet for tvartom. Linnea och Julia ar dock valdigt valuppfostrade och Linnea, den aldsta, har varit till stor hjalp denna veckan. Hon berattar for mig hur saker brukar goras om det ar nagot jag undrar over och till skillnad fran lilla charmtrollet Julia sa vet jag att hon inte lurar mig:).

An sa lange verkar det som att barnen gillar mig och det kanns valdigt skont! Det var som igar nar vi satt och at lunch. Julia har anda sedan jag kom kallat mig for "new Sara" och helt plotsligt sager Linnea till Julia att hon inte behovde kalla mig det langre, for att jag har varit dar sa lange nu. haha. Inte ens en vecka tankte jag, men det maste anda vara ett tacksamt betyg! Sedan sa Julia att det kommer vara jobbigt nar Emma aker hem (vilket hon gor ikvall) och jag svarade att aven jag tyckte det, for hon har hjalpt mig sa otroligt mycket och varit supergo mot mig. Sedan sager Julia: "But when you're going home, we are going to miss you too", och det varmde mer an hon kanske forstod:).

Igar gick Emma och hennes vanner ut och at middag pa deras favoritstalle "Cheesecake Factory" som en hejda-middag och jag fick aran att folja med. Det var jatteroligt! Hennes vanner ar valdigt framat och det va en rolig kvall med jattegod mat och dessutom at vi efterratt. En enorm cheesecake som jag delade med Frida. De hade hur manga sorter som helst! Det var roligt att fa komma ut lite och se sig omkring:). Det var jobbigt for Emma att saga hejda till sina vanner och kvallen slutade i tarar pa parkeringen. De har alla blivit sa tighta under aret, som en familj och de har sa mycket gemensamt eftersom de jobbar med samma sak. Emma blir den forsta i deras gang att aka hem sa det ar klart att det blir extra jobbigt. Jag tycker det ar trakigt att Emma aker. Hon ar en toppentjej! Dessutom kanns det trakigt, aven om jag har lart kanna hennes vanner sa vet jag att alla aker inom en manad sa det ar lite trakigt. Dock kommer det nya au pairer i deras stalle som jag hoppas ar minst lika oppna och trevliga!

I helgen ska jag nog in till Boston och kika lite. Emmas kompis Ann fran Tyskland var sugen pa att hanga med sa det kan nog bli riktigt skoj. Skont att ha nagon med sig som kan staden:).

Nu ska jag ut pa en promenad innan frukost tankte jag!

Skot om er sa hors vi. Pa skype, msn, facebook ja det finns manga mojligheter!

S

söndag 5 juli 2009

Forsta dagen i det nya hemmet

Igar var den forsta hela dagen jag spenderade med min vardfamilj. Jag fick traffa hela slakten redan fran borjan. Vi akte med Tinas syster Ingrid och hennes familj plus en massa kusiner till Ingrids familjs sommarstalle. Ett sagolikt stalle, en by precis vid en sjo. Dar pagick massa aktiviteter hela dagen och Ingrids soner Brian och Timmy deltog i en pie-easting-contest. Ett pajskal fyllt med bara gradde, man madde nastan illa bara av att se pa det, haha. Men Timmy kom tvaa och han var overlycklig! Vi solade ett tag och badade i poolen - det var en underbar dag! Sedan at vi pizza och smores som bestar av grillade mashmallows, choklad och kex, inte nagot jag skulle ata varje dag, det var valdigt sott.

Nar vi kom hem gick jag ut och tog en promenad in the neighbourhood for att kolla runt lite, det verkar vara ett mysigt omrade!

Idag har Tina, barnen och deras mormor Lizzie visat mig vart man kan springa och aven vart Wellesley College ligger nagonstans. En harlig springrunda och den kommer jag definitivt utnyttja:). Linnea, den aldsta av tjejerna ar valdigt radd for hundar och grat en hel del under promenaden, men efter hand blev det battre och i slutet av rundan klappade hon till och med en.

Nu har vi precis atit lunch och Emma, den forra au pairen har kommit sa hon ska visa mig runt och presentera mig for hennes vanner, det ser jag fram emot:).

S

fredag 3 juli 2009

The Arrival

Nu ar jag uppackad i mitt nya hem! Jag mottes av Tina, Julia och Linnea pa busshallplatsen. Jag var jattenervos men hittils har det gatt bra. Jag fick jattegod och NYTTIG mat, till min stora gladje :)..Tinas mamma var pa besok ocksa, valdigt mysig var hon! :)

Sedan gav jag barnen deras presenter och de verkligen avgudade armbanden sa det kandes roligt :).. Senare akte vi till deras kusiner och fortsatte sedan till en baseball plan dar vi, tillsammans med en hop amerikaner, kollade pa fyrverkerier.

Pa bilresan dit och tillbaka sag jag massor av stora amerikanska villor, Ida jag lovar att du hade varit helt hanford! :)

Det ar 4 Juli imorgon och det ar datumet for USAs sjalvstandighetsforklaring och en stor hogtid for amerikanerna. Sa vi far se hur detta skall firas.. Nu ska jag sova.

God natt!

S

The Big Apple & The Big Meeting

Pa torsdagsmorgon vaknade vi alla - ivriga. Idag skulle vi antligen in till NYC!

Morgonen inleddes med "Communications Workshop" dar vi diskuterade hur man hanterar olika problem som kan uppsta i vardfamiljen, hur man pa ett snyggt satt far fram sin asikt och lyckas andra pa ngt som kanns konstigt utan att for den sakens skull behova skapa olustig stamning med nagon av vardforaldrarna.

De understrok verkligen vikten av att ALDRIG anta nagot utan ALLTID halla en oppen dialog och fraga om man kanner sig osaker pa nagot. Som de sa: "better safe than sorry". Amerikanerna ar inga tankelasare och om man tror det kan missforstand latt uppsta.

Vi marker redan, oss svenskar emellan, att engelskan borjar ta over och det blir latt att man slanger in ett och annat engelskt ord i svenska meningar..

Efter workshopen plockade vi upp var lunch och klev pa bussen som skulle ta oss till NYC.

Vara helt underbara nyfunna vanner Borom och Ina var flitiga med kamerorna, allt verkar fascinera dem och det ar inspirerande och otroligt charmigt:).

Val inne i NYC tatnade trafiken markant och folk bytte filer som idioter och vi var tacksamma over att slippa kora. Aven regnet anlande samtidigt som vi och det var skont att sitta i bussen da vill jag lova. Den ena gula taxibilen efter den andra passerade oss och de hoga skyskraporna foljde varandra och vi kande oss oerhort sma. Vi akte forbi kanda stallen sasom Tiffany's, Monoly's (stallet dar Carrie i Sex and The City koper sina cup cakes), Empire State Building, Rockerfeller Center, John Lennons gamla hus och en massa andra stallen.

Vi akte aven en svang forbi central park dar vi strosade omkring nagra minuter - otroligt vackert! Emma och jag planerar att aka dit nagon helg, ta en loprunda dar och sedan avnjuta en picknick i parken. Vi fick aven se John Lennons minnesplats i Strawberry Field.

I New York City bygger man som bekant husen pa hojden for att fa plats med alla drygt atta miljoner invanare, men nagot nytt vi fick erfara var att det aven fungerar likadant med bilparkering. Man staller bilen pa en plattform som hissas upp i luften och sedan foljer nasta bil och nasta och nasta. (bilder kommer pa facebook sa fort jag fatt allt pa plats)

Nar vi sedan skulle bege oss till frihetsgudinnan gick var buss sonder sa vi fick ta tunnelbanan och tyvarr blev det aldrig nagot besok pa Staten Island. Men vi var inte bittra utan istallet bar det av till Top of the Rock med en fantastisk utsikt over hela NYC.

Nar vi akte ned igen och det var dags for fritid med mat och shopping hittade vi en miniatyr av frihetsgudinnan sa vi fick noja oss med att fota den. Vi at pa Fridays och darefter gav vi oss, en aning stressade, ivag till det efterlangtade Victoria's Secret. En underbar upplevelse och vi stortrivdes darinne - jag, Martina och Emma.
Jag och Emma kopte varsitt nattlinne och lite trosor pa sale. Vi kande aven att vi ville ha ngt spc fran NY sa vi kopte de klassiska "I love NY" t-shirtarna. Vi kande oss som tvattakta turister:). Vi hann aven fiska en varsin kaffe pa starbucks innan det var dags att atervanda till bussen.

Trots missodet med bussen var vi otroligt nojda med var dag och man kande sig verkligen spc nar man gick in i en butik, personalen visste verkligen inneborden av att vara service minded. Nar vi kom hem hade vi ingen lust att sova eftersom det var sista kvallen pa skolan sa vi avslutade med en liten filmkvall:)..

Kommer ni ihag killarna med "I love Swedish girls" t-shirtarna som jag namnde?
Han som var smakillarnas "ledare" kom fram till mig och Emma innan vi skulle aka till NYC och fragade: "So, are you going on the NYC tour?" och vi svarade sjalvklart att det skulle vi. Da sager han pa perfekt stockholmska: "Ha det sa trevligt da!". Jag och Emma stod dar som chockade fan. Da hade han lurat alla att han var amerikan men han berattade att han jobbar for CC i sthlm och att han tyckte det var roligt att lyssna p[ svenskarna nar de pratar pa och inte tror att han forstar dem. Som tur var klarade vi oss fran att ha slangt ur oss nagra storre pinsamheter. Han hade sjalv varit Au Pair och sa att om det var ngt vi undrade over sa var det bara att hora av sig. Stortskon kille:).

Jag och Emma har fatt leka hair-stylists pa bussen for alla var sa imponerade av vara luggflator sa vi har fatt fixa deras har och alla skulle ta kort "look, I am from Sweden now". Haha, sa himla goa :).

Nu ar det snart dags att traffa vardfamiljerna. Nervositeten har smugit sig pa och tusentals fragor och "what if's" surrar omkring i huvudet. Det kanns aven jobbigt att splittras fran de nyfunna vannerna och Martina som bor pa andra sidan landet kommer man trakigt nog inte att traffa sa ofta. Det ar skont att Emma bor hyfsat nara mig sa att vi kan ses. Vi ar skrammande lika hon och jag, pa manga satt. Det ar otroligt roligt och jag ar glad att jag har traffat sa manga goa manniskor under de har dagarna.

Ska bli skont att fa lite struktur pa dagarna och kunna packa upp allt. Ser oerhort mkt fram emot att kunna borja trana igen. Det ar nagot jag verkligen har saknat! Annu mer saknar jag min familj och mina vanner hemma i Sverige. Ni ska veta att jag tanker pa er varje dag.

Skot om er!

LOVE

S

onsdag 1 juli 2009

Andra dagen...

Idag har varit en handelserik dag, men aven en dag i spand vantan pa morgondagens trip till NYC! Vi borjade med lektioner och idag behandlade vi barnsakerhet och vi delades in i grupper utefter vilka aldrar man kommer ta hand om. Vi fick lista saker att tanka pa nar det man ska ta hand om barn i olika aldrar, gallande sakerhet, mat, social & fysisk utveckling etc...

Det ar valdigt roligt att vi ar 200 blivande au pairer fran hela varlden. Idag visade tva jattegoa koreanska tjejer mig och Emma hur man utav papper kunde forma faglar med hjalp av en teknik som kallas origami, riktigt svart att komma ihag, men de ar valdigt fingerfardiga.

Vid lunchen mottes vi av nagot som liknade monsunregn, men det var over pa en kvart, sedan blev det sol igen, lagom tills dess att lektionerna aterigen borjade:).

Nu under kvallen har vi lyssnat pa en forelasning om personlig sakerhet med Police Officer John, haha. Hysteriskt rolig kille! Och sjalvklart kom en leverans med kaffe och doughnut:), han var en riktig lirare.

Imorgon bar det av till NYC, den efterlangtade turen och det ar aven sista skoldagen. Pa fredag far jag antligen traffa min vardfamilj, det kanns lite nervost men det ska bli kul! Har aven bytt email adress med manga skona manniskor och det kanns kul att kunna ha kontakt med dem framover...

Take care and be there, som min kare far skulle ha sagt! :)

Massa karlek fran New York

tisdag 30 juni 2009

St John's University

Forsta dagen pa Au Pair skolan ar nu avklarad och eftersom detta ar forsta gangen jag skriver tankte jag ge er en liten resume av mina reseupplevelser sa har langt...

Allting borjade med incheckning vid Landvetter flygplats dar jag sedan fick ta farval av mina kara foraldrar. Det kandes tungt och det blev inte battre av alla fina sms jag fick fran underbara vanner. Jag kande mig aningen patetisk dar jag satt sjalv pa flygplatsen och fallde ett gang tarar..

Val vid boardingen traffade jag en tjej som jag tyckte att jag kande igen fran nagonstans och undrade om inte aven hon var en av de som akte med CC. Men som den typiska svensk jag ar vagade jag inte fraga utan stod istallet och observerade henne pa avstand. Till slut gick jag och fragade henne och visst skulle hon ocksa till New York till Au Pair skolan, till min stora lattnad. Jag var inte sjalv langre! och det drojde inte lange forran ytterligare tva tjejer anslot sig och helt plotsligt kandes allting mycket lattare...

Under flygresan till Frankfurt laste jag ett otroligt fint brev som Lisa skrev till mig, vill tacka for de fina orden. Jag alskar dig och hoppas du kommer och halsar pa i host! Nar jag hade last klart serverades en macka och till den fick man Mars, passande till brevet jag precis last:).

Val framme i Frankfurt skulle vi vanta ungefar 5 timmar.. Efter att ha vantat nastan fem timmar pa Frankfurts flygplats var det dags att boarda... trodde vi! Det som brukar ske sa smidigt borjade inte forrans vi statt i en och en halv timmes ko och da var det tyskar som knodde sig in fran sidan som prioriterades. Trots att hungern smog sig pa holl vi oss anda hyfsat talmodiga anda tills vi insag att ALLA andra i kon var borta och vi stod kvar. Samtidigt sager personalen att vi kanske inte kommer kunna komma med pa planet som tyvarr har blivit overbokat. Detta besked fick aven oss fromma svenskar att saga ifran. Inte nog med att tyskidioterna hade knott sig fore, de hade aven sett till att vi kanske skulle fa spendera en natt i Frankfurt.. Men efter att den otroligt otrevliga vardinnan kollat pa vara boarding card sager hon att vi aldrig ens hade behovt sta i kon utan bara hade kunnat ga direkt in pa planet - nagot som hade varit lattare for oss att veta om hon inte vagrat prata engelska.. Men arga var vi bara tills vi kom ombord och blev varmt omhandetagna av de trevliga flygvardinnorna:).

Efter 7 timmar var vi antligen framme vid New Yorks flygplats - Enorm! Bagaget fick vi snabbt och stallde oss i ko for att komma ut till hallen dar var "guide" vantade. Medan vi stod i kon fotograferade jag en skylt dar det stod "Welcome to New York!". Likasa gjorde Emma, fast med blixt. Helt plotsligt rusar en valutrustad (med vapen alltsa) man i uniform fram till oss och skriker till Emma: "You in yellow, erase that picture right away" .. sedan vande han sig till sin kollega: "I saw her taking a picture".. utan att Emma ens fornekat att hon hade gjort det. Sa hon tog bort sin bild och sedan var det inget mer med det. Min bild finns dock fortfarande kvar men den vagar man nog inte lagga ut nagonstans for da far man nog den amerikanska staten, FBI och allt annat farligt efter sig:).

Efter en timmas bussresa under vilken vi passerat diverse snabbmatsstallen varvat med fitness centers, var vi antligen framme vid St John's University - otroligt maffig byggnad! Vi mottes av amerikanska killar med T-shirtar pa vilka det stod "I love Swedish girls" - vi kande oss valkomna:). Vi blev indelade i rum och jag hamnade ihop med en tjej fran Australien. Det kanns bra, hon surfar och ar valdigt trevlig!

Vi blev bjudna pa pizza - surprise, surprise! We are living the American dream, eller for manga av oss helt plotsligt nyttiga svenska - the American nightmare! Jag fruktar att Josef kommer vinna vart vad, men jag tanker inte ge mig! \

Idag har vi haft lektioner varvade med raster. Pa rasterna har vi kollat pa lacrosse matcher som spelats pa de enorma ytorna som finns pa universitetsomradet. Pa lektionerna har vi haft presenationer, olika ovningar, samt en del pyssel i slutet av dagen. Under lektionen fick jag en lapp dar det stod "go to the basket room at 6 pm".. Och dar vantade en present som min vardfamilj hade kopt at mig i form av Cultural Care saker, sa gulligt av dem. De hade aven betalt for min guidade tur i New York City och jag kanner mig verkligen bortskamd!

Det kanns roligt for jag har lart kanna Emma fran skovde lite battre nu och hon kommer ocksa bo en kvarts bilresa utanfor Boston sa nu kanns allting genast mycket lattare. Det kanns som att vi bada ar pa samma niva och jag tror att vi kommer att ha mycket roligt tillammans.

Den har datorn ar otroligt seg sa jag vet inte hur mkt jag kommer skriva under den har veckan men nu ser jag fram emot att utforska NYC och besoka starbucks, victoria's secret, frihetsgudinnan, rockerfeller center, central park och allt annat gott som staden har att erbjuda.

Tanker pa er!

Kramar Sara

tisdag 23 juni 2009

Mys med Anna vid drängsered <3

Det är tur att jag inte är ensam om att lämna landet :)








torsdag 18 juni 2009

Nystart!

Det var inte igår...

Mycket har hänt det senaste. Studenten är avklarad, i måndags natt kom jag hem från Ayia Napa, skönaste studentresan! och om mindre än två veckor bär det av till USA! Ett år skall spenderas i Boston MA.. Bara tanken på det känns overkligt. Under ett års tid skall JAG vara Au Pair för två barn. Julia 4 år och Linnea 6 år. Tiden har gått fruktansvärt fort och jag hinner inte med.. Bara en sådan sak som att ta farväl av familj och vänner känns för mig så långt borta att jag känner mig lite smått känslokall som inte kan uttrycka hur jobbigt jag tycker att det ska bli att lämna dem. Jag vet att saknaden efter dem kommer att vara oerhörd. Första tiden kommer vara otroligt jobbig, men det är skönt att jag får besökare redan i augusti då mina kära föräldrar har lovat att titta förbi:).

Jag kommer att gå ifrån ett liv där jag har kunnat tillförlita mig på andra och att ha levt i en trygg miljö där "allt löser sig" per automatik, till att helt plötsligt behöva stå på egna ben - en ganska stor förändring som kommer att ske drastiskt!

Ansvaret för mig själv och för andra kommer att öka betydligt och det är verkligen en utmaning för mig. Att komma ensam till ett helt nytt ställe - en enorm utmaning för mig! Att under ett års tid leva i ett främmande land i en främmande familj.. Jag undrar om det finns så många fler sätt att utmanas på?

Mina förväntningar på USA är allt och inget! Jag vet inte vad man bör förvänta sig eftersom jag aldrig tidigare gjort något liknande. Jag vet att det är en fantastisk möjlighet som förmodligen kommer få mig att växa som individ, samtidigt som jag ständigt grubblar över HUR jag ska klara av det, OM jag kommer att klara av det?

Tackar vet jag skype, det kommer att vara min räddning! Åtminstone i början:)


Jag kommer att försöka hålla er alla uppdaterade genom min blogg men även på Facebook - fällan som alla fastnat i, som ingen längre kan undvika:)


S

måndag 2 mars 2009

Ny text!

Då svart ställs mot vitt
Den dagen är vi kvitt
När insikt kommer till dig
Då vet du hur jag känner mig
Allt som jag vill
Är att du förstår
Att jag tänker på dig
Och undrar hur du mår

Du verkar inte se mig
Stundtals är jag luft
Men var gång du kommer till mig
Faller jag handlöst

Det är ett hopplöst fall
Jag borde dra mig ur
Fast det är lättare sagt än gjort
När du spelat dina kort

Då svart ställs mot vitt
Den dagen är vi kvitt
När insikt kommer till dig
Då vet du hur jag känner mig
Allt som jag vill
Är att du förstår
Det lilla som krävs
Att du undrar hur jag mår

Så många gånger
Som värken funnits där
Likt en dolk i bröstet
Som du vridit om

Och såren de läker
Visst gör dem det
Tills dess att du kommer
River upp dem igen

När den dagen kommer, hoppas jag att jag har
Styrkan som fordras för att hålla mig kvar
Att inte falla dit, som så många gånger förr
Det blir ombytta roller, då jag stänger min dörr
Och du står kvar...

söndag 18 januari 2009

Vem är du? Vem är jag? Levande charader?

Hur är det egentligen...
Vad är äkta? Vem kan man lita på? Finns det någon som verkligen är sig själv eller spelar vi alla samma spel? - Det sociala spelet.

Jag är väl medveten om att uppför mig på ett visst sätt när jag är bland vissa personer och på ett annat när jag är med andra. Jag uppträder till exempel inte på samma sätt när jag träffar min mormor som när jag är med tjejerna. Jag talar inte på samma sätt till mina föräldrar som till lärare och så vidare. Det faller sig liksom naturligt så. Men finns det någon del av mig som skulle vara mer äkta?

När kan jag egentligen säga att jag är mig själv?

Alla vet att när man träffar någon man tycker om aktar man sig oftast lite extra noga för vad man gör och säger. Man oroar sig många gånger över hur man ser ut och så vidare. Alla vill vi ju göra ett gott intryck. Hoppfull om att den personen inte ska se rakt igenom dig sitter du på helspänn och gör ditt yttersta för att framstå som självsäker, framåt, positiv och allt det där... Kanske är det just då du lättast blir genomskådad? Och blir det inte mer pinsamt med en misslyckad övertygelse om att man är någon annan än sig själv, än att vara öppen med sina brister redan från start? - Självfallet!

Men det är även mycket lättare sagt än gjort och jag har svårt att tro att just detta beteendet kommer att ändras

Men för att återkomma till frågan: När är man egentligen "sig själv"?
Självklart har vi alla olika sidor. Beroende på tillfälle och sällskap framhäver vi den/de sidor som vi tror är mer passande. Visst är det så?
Men... de tillfällen då vi inte känner oss bekväma och iklär oss en roll för att inte bli genomskådade - det är då vi slutar vara oss själva, tycker jag.

När man känner sig bekväm i en situation, det är då man vågar vara sig själv - det är då jag är jag.